Från översättning till medicin

Att översätta elegant och korrekt krävde skickliga översättare. Dessa hade hög lön, t.ex. en månadslön på 500 dinarer eller i dagens penningvärde 25000 dollar. Därför flockades de bästa översättarna till Bagdad för att erbjuda sina tjänster. Hunayn var en betydande översättare, och hans översättningar inkluderar bl.a. Galenos och Hippokrates, Staten, Lagarna och av Platon och Aristoteles filosofiska arbeten så som Retoriken och Poetiken. Dessutom sist men inte minst översatte han matematiska verk av Arkimedes och Euklides.

Det arabiska bidraget till den europeiska medicinen hör till de mest betydande kunskapsöverföringarna i historien. Bimastran, som var ett arabiskt sjukhus som blev prototypen för det moderna sjukhuset. Ett första bimastran inrättades i Bagdad under kalifaten al-Manus (754-775). Vid större av dessa sjukhus fanns också skolor och bibliotek. Läkare som visste mera undervisade studenter vilka i sin tur förväntades använda sina kunskaper vid undersökningar och behandlingar på sjukhusen. Manliga och kvinnliga patienter hade skilda salar. Läkarna var särskilt kunniga i behandlingen av ögonsjukdomar (vilka var vanliga). Särskilda sjukhus inrättades för blinda, spetälska och mentalt sjuka. Läkarna uppsökte fängelser och för att behandla sjuka fångar. Dessa läkare hade kamelkaravaner vilka bar med all utrustning. I skrifter beskrivs sambandet mellan patientens fysiska och psykiska hälsa, och i behandlingen ingick att patienten fick berätta om händelser i det förflutna som kunde ha påverkat hennes undermedvetna och hälsan.

Al-Razi var intresserad av musik, matematik och alkemi och vid 40 års ålder studerade han medicin i Bagdad. Han blev direktör för ett sjukhus och ryktet om hans kunnande spreds och efter ett par år blev han utvald till att leda ett nytt sjukhus som skulle byggas i Bagdad. För att hitta det lämpligaste stället sägs han ha låtit hänga ut kött i olika dekar av staden, för att sedan se var köttet ruttnat långsammast. Al-Razi sammanfattade den tidens läkekonst i 30 band, och själv producerade mannen mera än 100 medicinska skrifter. Dessa användes vid europeiska  universitet ända in på 1800-talet. Mest berömt är hans arbete om vattenkoppor och mässling. Han gjorde också ett verk om njurstenar och var den första som identifierade hösnuvan och dess orsaker. Al-Razi var den första att använda alkohol som antiseptiskt medel och kvicksilver som laxermedel. För att sy ihop sår använde han smala trådar gjorda av djurtarmar. Al-Razi betraktas som den störste och mest originella tänkaren inom den arabiska medicinen. Hans ideologi är också modern eftersom hanpoängterade att patient och läkare skall kunna lita på varandra och en läkares positiva kommentarer uppmuntrar patienten.

Även polyhistorn Ibn Sina ägnade sig åt läkekonsten. Hans vetande omfattade filosofi, medicin, vetenskap, musik, poesi och statsmannakonst. Dessutom kunde han Koranen utantill vid 10-års ålder. Sedan studerade han juridik och matematik, fysik och filosofi samt medicin. Redan som 18-åring var hans rykte som läkare så stort att han blev kallad för att behandla en prins. Hans mästerverk heter Medicinens kanon. Bra matvanor betonas där och det står om hur miljön och livsvanor påverkar hälsan, och i boken står också om rabies och bröstcancer, samt att sjuka lämnar smitta efter sig i luften (i dag säger vi ju bakterier). Under denna tid fann man också massor av medicinska växter som man fick läkemedel framställda från. Abu al.Hasan al-Tabari (838-870) var den första som insåg att tuberkulos är en smittsam sjukdom. Ibn Nafis som föddes 1210 hade en lärjunge som upptäckte och beskrev kapillärnätet, vilket publicerade först 300 år senare i Europa. Araberna utvecklade mediciner med kamfer, senna, kvicksilver och myrra. Särskilda kontrollörer checkade medicinerna innan de fick säljas. Araberna upptäckte destillering, smältning, kristallisering osv. Undrar hur världen skulle sett ut i dag om vi i Europa fått ta del av all denna kunskap under samma tid som araberna gjorde.