torsdag 17 november 2011

Muslimska kvinnan



De flesta muslimer hoppas få gossebarn, och en flicka utgör ofta en besvikelse. Eftersom man så gärna vill ha en son vill man snabbare få ett nytt barn om det första barnet är en flicka. Vid fyra års ålder kommer pojkbarnen att uppfostras av pappan medan flickorna fortsätter i kvinnornas värd, och lär sig att vakta syskonen och tillreda mat och göra annat nyttigt. Släkten håller ett vakande öga på kvinnorna i släkten så att de inte har sexuella relationer innan de gifts, eller så att de inte våldtas eller utsätts för sexuella trakassserier. Allt sådant innebär att släktens heder skullle förstöras eller åtminstone skadas, för att familjens ära hänger på döttrarnas sedlighet. När man talar om omskärelse tänker man oftast på pojkar. Deras sexuella förmåga försämras inte av omskärning, men om en kvinna omskärs (vilket tyvärr händer på vissa ställen fortfarande) kan hon sväva i livsfara. Dessutom är omskärelsen smärtsam, och förstör sexuallivet. Att gifta är mer eller mindre en religiös plikt i islam. Islam ser på äktenskapet som ett världsligt kontrakt. För att ingå äktenskap krävs mannens och kvinnans samtycke, men arrangerade äktenskap är vanligast. En muslimsk kvinna kan i praktiken enbart gifta sig med en muslimsk man. Det finns en minimiålder för de som skall gifta sig, vanligen 16 eller 18. Bröllopet firas ofta på 3 dagar. Eftersom en flickas oskuld är viktig för hela släktens anseende har hennes manliga släktingar vanligen övervakat hennes dygd, och det har legat i familjens intresse att få henne gift i unga år. Äktenskapet ingås inom familjen eller släkten. Ett utbrett bruk är kusinäktenskap, och fortfarande ingås omkring 25 procent av alla äktenskap mellan kusiner eller småkusiner (på några områden). Eftersom Muhammed tog, efter hustrun Khadidjas död, flera hustrur så får vanliga muslimska män också ha flera än en, men högst fyra. Däremot är det inte tillåtet för en kvinna att ha mer än en man åt gången. Sigheh är ett tillfälligt äktenskap. Det är frågan om ett äktenskap utan förpliktelser och det kan vara i några timmar! En mna kan ingå otaliga sådana tillfälliga äktenskap.


Islam uppfattas som en positiv inställning till sexualiteten. Sexualiteten är en gåva från Gud, både som fortplantning som njutning, och har aldrig förknippats med synd eller skuld. Sexuallivet inom islam är hårt bundet till äktenskapet, så som vi konstaterade tidigare. Äktensakpsbrott och sexuella förbindelser mellan ogifta, anses som ett brott och bestraffningen är hård! Inom äktenskapet ses samlaget som en plikt, men en kvinna har rätt till skilsmässa om mnánnen är impotent. Homosexualitet fördöms i Koranen. Dock har homosexualitet varlit vanligt förekommande också inom den mulimska kulturen , så som den förekom i antikens Grekland. Skilsmässan är tillåten men uppmuntras inte. Kvinnor har ofta inte äns kännt till rätten till skilsmässa. Vid skilsmässa återvänder kvinnan till sin fars släkt, medan eventuella barn stannar hos fadern. Det anses suspekt för en kvinna att leva ensam , så därför vill de ofta gifta om sig.


 Enligt islamska reglerna ärver en pojke dubbelt så mycket som en flicka. Motiveringen är att mannen har det ekonomiska ansvaret för sin familj. Släktskapet är viktigt i den arabisk-islamiska kulturen. En kvinna är sin fars dotter men genom giftemål blir hon också en del av sin mans släkt.Att män, eller kvinnor, går hand i hand är brukligt i den muslimska kulturkretsen. Däremot skulle en man och en kvinna knappast gå hand i hand offentligt. I den traditionella islamiska kulturen lever män och kvinnor prkatiskt taget i skilda världar. Män besöker moskén medan kvinnorna förrättar bönen hemma. Kvinnorna har en annan juridisk status. Den juridiska skillnaden mellan könen försvaras ofta med att män och kvinnor har olika natur. Det är mannens plikt att försörja sin hustru. Kvinnor måste bära slöja utomhus, trots att det inte står så direkt i Koranen. Slöjan kan ju ge skydd t.ex då man vandrar i öknen och solen gassar, men oftast så är skälet att kvinnan skall dölja sin kropp och då betyder detta allt förutom ögonen. Dessutom väljer många kvinnor att bära slöjan för att de vill det. Muslimska kvinnor går inte i skola och skall inte t.ex köra bil. Jag glömde att tidigare skriva att kvinnan har rätt att arbeta utanför hemmet, på vissa speciella villkor, som att om en kvinna är i ekonomiskt behov och hennes anställning inte orsakar henne att försumma sin viktiga roll som mor och hustru. Bland muslimer finns det olika idéer om hur man tillrättavisar en kvinna - fysiskt eller inte. Det är dock inte tillåtet för mannen att utsätta sin hustru för hård behandling enligt Koranen, utan denna säger istället att mannen skall leva i vänskap och samförstånd med sin hustru. Underligt att inte muslimska kvinnor gör uppror eller något i den stilen, deras liv är ju så mera begränsat än männens. Kanske de vill leva som de gör, för att det är enklare att fortsätta så som nu, än att börja ändra och strida emot. Hur som helst, så har männen mera att säga till om i islam, inte kvinnorna.

torsdag 10 november 2011

Omar Khayyam


O rena Vin! O Vin, som härligt skimrar!
Så mycket vill jag, dåre, af dig dricka,
Att hvar och en, som ser mig långt från fjerran,
Skall säga :  >>Vin-hjelte! Hvarifrån kommer du?>>

På denna dag, hvars namn är Fredag,
Drick ur kruset Vin. Hvarför bråka med bägaren?
Plägar du på hvardagen dricka ett krus Vin,
Då drick två denna dag, ty den är dagarnes förste.

Under en vecka har du beständigt druckit Vin;
Se till, att du ej släpper det ur din hand på Fredagen            
Enligt vår uppfattning är Lördag och Fredag ett:
Var en Guds-dyrkare, ej en dag-dyrkare.


Dikterna som du precis läst är skrivna av Omar Khayyam som var en berömd sufier,matematiker och astronom. Han dog 1131 som 83 år gammal. Dikterna ur hans verk "Rubaiyat", är sannnerligen tillägnade vinet (t.o.m bokens pärmar är vinröda). I dikterna framkommer det att vinet är rent, härligt och mer eller mindre gudomligt. Och speciellt på fredag skall man dricka! De två sista versraderna i den sista dikten berättar ganska tydligt att vinet är gudomligt för att man skall dricka det på fredag: fredag är nämligen bönens dag. Kanske målet med ruset i dessa dikter är att bli ett med Gud, för vid rus kommer man ju in i ett annorlunda medvetandetillstånd. Detta är typiskt sufiskt. Sufismens mål är att uppnå fullständig harmoni och balans och det händer genom att bli ett med Gud- vinet fungerar som hjälpmedel. Det kallas extas att uppnå ett medvetande där man "lämnar kroppen" och når Gud.

onsdag 9 november 2011

Från översättning till medicin

Att översätta elegant och korrekt krävde skickliga översättare. Dessa hade hög lön, t.ex. en månadslön på 500 dinarer eller i dagens penningvärde 25000 dollar. Därför flockades de bästa översättarna till Bagdad för att erbjuda sina tjänster. Hunayn var en betydande översättare, och hans översättningar inkluderar bl.a. Galenos och Hippokrates, Staten, Lagarna och av Platon och Aristoteles filosofiska arbeten så som Retoriken och Poetiken. Dessutom sist men inte minst översatte han matematiska verk av Arkimedes och Euklides.

Det arabiska bidraget till den europeiska medicinen hör till de mest betydande kunskapsöverföringarna i historien. Bimastran, som var ett arabiskt sjukhus som blev prototypen för det moderna sjukhuset. Ett första bimastran inrättades i Bagdad under kalifaten al-Manus (754-775). Vid större av dessa sjukhus fanns också skolor och bibliotek. Läkare som visste mera undervisade studenter vilka i sin tur förväntades använda sina kunskaper vid undersökningar och behandlingar på sjukhusen. Manliga och kvinnliga patienter hade skilda salar. Läkarna var särskilt kunniga i behandlingen av ögonsjukdomar (vilka var vanliga). Särskilda sjukhus inrättades för blinda, spetälska och mentalt sjuka. Läkarna uppsökte fängelser och för att behandla sjuka fångar. Dessa läkare hade kamelkaravaner vilka bar med all utrustning. I skrifter beskrivs sambandet mellan patientens fysiska och psykiska hälsa, och i behandlingen ingick att patienten fick berätta om händelser i det förflutna som kunde ha påverkat hennes undermedvetna och hälsan.



Al-Razi var intresserad av musik, matematik och alkemi och vid 40 års ålder studerade han medicin i Bagdad. Han blev direktör för ett sjukhus och ryktet om hans kunnande spreds och efter ett par år blev han utvald till att leda ett nytt sjukhus som skulle byggas i Bagdad. För att hitta det lämpligaste stället sägs han ha låtit hänga ut kött i olika dekar av staden, för att sedan se var köttet ruttnat långsammast. Al-Razi sammanfattade den tidens läkekonst i 30 band, och själv producerade mannen mera än 100 medicinska skrifter. Dessa användes vid europeiska  universitet ända in på 1800-talet. Mest berömt är hans arbete om vattenkoppor och mässling. Han gjorde också ett verk om njurstenar och var den första som identifierade hösnuvan och dess orsaker. Al-Razi var den första att använda alkohol som antiseptiskt medel och kvicksilver som laxermedel. För att sy ihop sår använde han smala trådar gjorda av djurtarmar. Al-Razi betraktas som den störste och mest originella tänkaren inom den arabiska medicinen. Hans ideologi är också modern eftersom hanpoängterade att patient och läkare skall kunna lita på varandra och en läkares positiva kommentarer uppmuntrar patienten.


Även polyhistorn Ibn Sina ägnade sig åt läkekonsten. Hans vetande omfattade filosofi, medicin, vetenskap, musik, poesi och statsmannakonst. Dessutom kunde han Koranen utantill vid 10-års ålder. Sedan studerade han juridik och matematik, fysik och filosofi samt medicin. Redan som 18-åring var hans rykte som läkare så stort att han blev kallad för att behandla en prins. Hans mästerverk heter Medicinens kanon. Bra matvanor betonas där och det står om hur miljön och livsvanor påverkar hälsan, och i boken står också om rabies och bröstcancer, samt att sjuka lämnar smitta efter sig i luften (i dag säger vi ju bakterier). Under denna tid fann man också massor av medicinska växter som man fick läkemedel framställda från. Abu al.Hasan al-Tabari (838-870) var den första som insåg att tuberkulos är en smittsam sjukdom. Ibn Nafis som föddes 1210 hade en lärjunge som upptäckte och beskrev kapillärnätet, vilket publicerade först 300 år senare i Europa. Araberna utvecklade mediciner med kamfer, senna, kvicksilver och myrra. Särskilda kontrollörer checkade medicinerna innan de fick säljas. Araberna upptäckte destillering, smältning, kristallisering osv. Undrar hur världen skulle sett ut i dag om vi i Europa fått ta del av all denna kunskap under samma tid som araberna gjorde.

söndag 6 november 2011

Islamisk konst



Islamiska arkitekturen har av tradition, liksom den islamiska konsten, varit orienterad mot det abstrakta och geometriska. Den islamiska kulturtraditionen har en kontinuerlig historia på omkring 1 300 år och en spridning från Spanien till Indonesien och från centrala Afrika till södra Ryssland. Den rymmer många traditioner.